Emelia

Långa nätter

Kategori: Allmänt

Misär och kaos. Ångest och vardag. Kroppshatande osäker flicka inneboende i en ung tjejs kropp, en tjej med skinn på näsan och delvis bra självkänsla. Så stor och bra jag kan känna mig för att alltid återvända till att vara den lilla flicka som alltid finns inom mig. Har ingen aning om vem jag ska identifiera mig som. Vem är jag? Vad vill jag?
En äldre pojke vad som förr kallades för ung man, funderar när jag ska komma och hälsa på, nämner att en kompis också är sugen. De vidriga blir någon sorts skruvad komplimang för mig. Någon vill ligga med mig, benämner mig likt en hora som ska hyras ut till en å annan människa som kan vara sugen. Men ändå. Han har ju faktiskt berättat att han tycker att jag är fin en gång.
 
Förut ville jag ha en bonde. En sådan där charmig en. En med muskler som man fått utav att vara en händig. En man. Jag vet ett sån bonde. Snyggbonden! Han som står i arbetsbyxor och kollar ned på en med sne blick medan han tar ett bloss utav ciggaretten som hänger i mungipan. Hans långa hår fladdrar till i vinden, hans charm värmer mig. Hela kroppen pirrar i förtjusning. En sån vill jag ha! Han. Just han.
Nä. Jag är inte förtjust i någon annan. Jag älskar min J. Min enda fina. Dock går jag runt och ger mig själv magsår för att jag är så jävla rädd att han ska ändra sig och haspla ur sig igen att han hellre lyssnar till hans morsas råd om att lämna mig. För att vara henne till lags. Hans som inte ens har en morsa. Jag är rädd.
Så jag försöker hitta något eller någon annan att klamara mig fast hos. Vill bara att vi ska få nycklarna till lägenheten så att jag kan åka ner och få hålla om honom igen.
 
By the way. Jag äter igen. Äter äter äter. Ska börja skriva ner kcal mål nu. Köpa en våg till mig och J och börja sätta gränser så att jag kan bli liten och söt. Åtminstone liten.

Kommentarer


Kommentera inlägget här: