Kan inte släppa tanken eller oron. Skit skit skit.
"Du vill väl inte behålla det i sånna fall?" Säger någon och jag säger nej.
Jag ljuger, för om det bor en liten bebis i mig så vet jag inte vad jag vill.
Tror inte att jag är med barn, men kan inte blunda för oron och allt jag känner just nu.

Vikten går sådär. Har mycket annat att tänka på just nu.. Stress, oro och mat går inte ihop.
Imorgon, imorgon ska jag dock väga mig och börja planera matintagen igen. Äta rätt, räkna kalorier och bli duktig!